FINANSFÖRBUNDET, 9
Bakgrund
Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Under organisationens första år fungerade den mest som en sällskapsförening men man engagerade sig tidigt i pensionsfrågan. År 1888 bildades en pensions- och understödsfond och föreningen genomförde en utredning om bankanställdas pensioner år 1893-1896. Av drygt 1 400 banktjänstemän i landet var endast 391 medlemmar i den Stockholmsbaserade föreningen år 1901. År 1911 fick kvinnliga banktjänstemän bli medlemmar och samma år kom första numret av föreningens egen tidskrift Svenska Bankmannaföreningens tidskrift ut. År 1914 inrättas en kostnadsfri platsförmedling.
Efter första världskriget, då banktjänstemännens reallöner sjunkit, ombildandes föreningen mot en mer facklig verksamhet. En ny tjänst som ombudsman inrättades och nya stadgar utformades år 1919. Medlemsantalet ökade kraftigt under året efter ombildandet; från att år 1917 haft 1 600 medlemmar steg antalet till omkring 5 000 under år 1919. Förhandlingsrätten, höjda löner och anställningstryggheten blev viktiga frågor under 1920-talet. Först år 1936 fick föreningen förhandlingsrätt och år 1944, då föreningen bytt namn till Svenska Bankmannaförbundet, blev ett uttalat fackligt uppdrag inskrivet i stadgarna. Två år senare, 1946, ingick förbundet det första kollektivavtalet med BFO, Bankernas förhandlingsorganisation.
Under 1900-talets senare hälft har frågor om arbetstiden, jämställdhet och arbetsmiljö drivits. År 1979 förhandlades det första MBL-avtalet på privata sidan med BAO, Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, fram. Under 1960- och 70-talen ökade antalet anställda i banker kraftigt vilket också avspeglas i Bankmannaförbundets medlemsantal. Från att år 1960 haft 11 024 medlemmar noterades den högsta medlemssiffran i förbundets historia år 1989: 48 618. Under den så kallade bankkrisen år 1990 – 1993 tappade förbundet medlemmar och hade år 2010 omkring 30 000 aktiva medlemmar. Förbundet bytte namn till Finansförbundet år 1994.
Marie Lexius
2012
Arkivet
Finansförbundets arkiv är förtecknat enligt det allmänna arkivschemat och omfattar 136 hyllmeter med 1863 volymer. En stor del av arkivet (518 volymer, serie F1a-F1b) består av diarieförda handlingar (1983-2007). Diarie- och dossierplan som ingång till dessa finns hos Finansförbundet. Arkivet omförtecknades hösten 2019, genom att införliva inkomna leveranser och ändra vissa serier för att bättre kunna söka i materialet.
Fotografierna är fördelade på 38 boxar/volymer med fotografier från tidigt 1900-tal till och med slutet av 1900-talet. Omkring 600 bilder finns skannade och är sökbara i Pictor som finns lokalt på TAM-Arkiv. Övriga är endast delvis ordnade och förtecknade. Serie K1a, K1b.
Relaterade arkivbildare
Föregångarna Svenska Bankmannaföreningen, Sbmf (1887-1943) och Svenska Bankmannaförbundet, Sbmf (1943-1994) ingår i Finansförbundets arkiv.
Stockholms filialförening bildad år 1911, arkiv finns men är ej ordnat och förtecknat. Blir Bankmannasällskapet i Stockholm år 1923. Se även arkivförteckningen E2: handlingar inkomna från distrikt, avdelningar och klubbar.
På TAM-Arkiv finns Birgitta Perssons personarkiv (arkivnr 702). Birgitta var vice ordförande i förbundet.
|