Svenska Tulltjänstemannaförbundet, STF
Arkivinstitution
Arkivinstitution TAM
|
Beståndskod
105
|
Landskod
SE
|
Arkivschema
Enskilda arkiv
|
Registreringsdatum
1970-01-01
|
Giltig fr om
|
Giltig t o m
|
Depåer
|
Svenska Tulltjänstemannaförbundet, STF
|
SVENSKA TULLMANNAFÖRBUNDET STF, NR 105
Sveriges Tullvaktbetjentes Förening bildades vid ett möte i Stockholm den 27 juli 1899. Deltagare från Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Landskrona, Norrköping, Gävle och Sundsvall hade infunnit sig. Till ordförande i interimsstyrelsen valdes C J Friberg.
Den nya riksomfattande föreningen hade sin bakgrund i en kommitté som e o vaktmästaren i Sundsvall, Gustaf Bylund, drivit fram några år tidigare. Även ute i landet hade lokala föreningar bildats. I Hälsingborg fanns det s k "Kårmötet" där tullpersonalen samlades ett par gånger om året och dryftade frågor av arbetsteknisk art. Den ovannämnde Bylund hade 1895 bildat en sportelkassa i Sundsvall. Denna syftade till att uppnå enighet i arbetet, lika och rättvis fördelning av extraförtjänsterna samt befordra ett gott förhållande i övrigt inom kåren. De högra tulltjänstemännen hade 1895 startat tidskriften Notiser från Tullverket som kom att bli ursprunget till Sveriges Allmänna Tulltjänstemannaförening (SATF).
Den nybildade föreningen drogs dock länge med ekonomiska svårigheter. Anslutningen blev mindre än väntat, framför allt ute på landsbygden. Flera tullmän uppfattade föreningen som en fackförening och från Göteborg uttalades på årsmötet 1901 att några s k socialistiska åskådningar inte fick smyga sig in i föreningen. 1900 hade emellertid ett tjugotal kretsföreningar (lokalföreningar) bildats.
Frågor som sysselsatte STBF under dess första tid var bl a löner, arbetstiden och nattvakterna. 1902 började man att ge ut Lanternan och fick därmed en egen tidskrift. 1903 konstituerades Svenska Tullmännens Understödsförening, nedlagd 1940. Denna fick sällskap av Sveriges Tullmannaförenings Sjukhjälpskassa, bildad 1910, upphörd 1934. 1919 bytte föreningen namn till Svenska Tullmannaförbundet/STF. Och senare anslöt man sig till Statstjänarnas Centralorganisation.
1923 skedde en stor och genomgripande omorganisation av Tullverket. Bl a vidgades arbetsfältet och tjänsterna indelades i olika grader. De s k sportlerna försvann, dessa utgjordes av gratifikationer som tullmännen erhöll i tjänsten.
Resultatet blev att många anställda proletariserades, genom att de flyttades ned. Samtidigt beslutade staten om besparingar och nedskärningar. Detta öppnade vägen för en kommunistisk agitation som ökade i styrka. Vid kongressen 1929 valdes kommunister till ett flertal kongressplatser och vid ordförandevalet segrade deras kandidat Axel Ekdahl från Karlstad. Han erhöll 34 röster mot den förutvarande ordföranden J A Reinvall, som fick 33 st. Slitningarna fortsatte och Ekdahl stod ofta i opposition gentemot den övriga förbundsstyrelsen. Kongressen 1931 beslutade att utesluta Ekdahl och hans anhängare, men då solidariserade sig avdelningarna i Stockholm och Göteborg med dem och utträdde ur förbundet. De fronderande avdelningarna bildade samma år De Tullanställdas Samorganisation (DTS) med Tullmannen som tidskrift. Fram till 1935 fanns det nu tre förbund inom tullväsendet. Vid årsskiftet 1935/36 nedlade DTS sin verksamhet och dess medlemmar inträdde i STF.
1948 anslöt sig Sveriges Kvinnliga Tulltjänstemannaförening (SKTF) till STF. Därigenom försvann den manliga profilen. 1950 bildade STF och SATF en samarbetskommitté och 1958 följdes denna av en gemensam Semesterkommitté. Frågan om en sammanslagning av STF och SATF, kom på tal, men avslogs av kongressen 1955. Först från och med 1975 började tankar om en sammanslutning ta form. Då Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) gått samman, lämnade SATF SR och gick över till TCO. Genom TCOs förmedling slogs förbunden samman 1980. Och bildade Svenska Tulljänstemannaförbundet/STF.
Antalet lokalföreningar inom STF har växlat. 1949 fanns det 43 st och 1959 hade dessa stigit till 56. Kongressen 1967 vidtog ett program för en bantning och 1980 hade antalet minskat till 36 st.
STF inträdde i "gamla" TCO 1943 och i "nya" TCO 1944. 1988 hade förbundet ca 5 600 medlemmar.
STBF/STFs ordförande 1899-1900 C J Friberg 1900-1901 E Qvist 1901-1908 C J Friberg 1908-1910 C A Tibbelin 1910-1911 E J Thilstedt 1911-1914 Waldemar Wickberg 1914-1919 Emil Andrée 1919-1923 Hjalmar Rissén 1923-1927 Emil Andrée 1927-1929 J A Reinwall 1929-1931 Axel Ekdahl 1931-1935 B F Sandberg 1935-1937 H B W Andersson 1937-1955 Carl Mårtensson 1955-1963 Svante Svensson 1963-1976 Esse Gredsby 1976-1980 Lennart Franck
Arkivet Arkivet efter STBF respektive STF är tämligen välbevarat. Luckor finns men dessa är tämligen få. De olika fonder och kommittéer som rör semesterhem, sjuk- och begravningshjälp har förtecknats under signum Ö 1. Däremot finns Tidningsredaktionens handlingar under signum A 4. För tiden efter 1980 hänvisas till arkivförteckning för Svenska Tulltjänstemannaförbundet.
|
Svenska Tulltjänstemannaförbundet, STF
Handlingarnas tid
1852--1980
|
Huvudsaklig tid
--
|
Förvaras av regf institution
Okänt
|
Reproduktion tillgänglig
|
|
Anmärkning
|
Svenska Tulltjänstemannaförbundet, STF