SVENSKA POLISFÖRBUNDET /SPF, 106
1.1 Historik Svenska Polisförbundet (SPF) konstituerades vid ett möte i Göteborg den 7 aug. 1903. Flera lokala polisföreningar hade bildats ute i landet vid och efter sekelskiftet; bl.a. i Landskrona 1898, Göteborg 1901 samt Malmö och Stockholm 1903. I mars 1903 utgick ett cirkulär från Göteborg om bildande av en central organisation för Sveriges polismän.
Redan 1902 hade en annan riksorganisation för polismän bildats då Sveriges Polismannaförbund konstituerades. Det begränsade emellertid sin verksamhet till mindre städer och landsbygden. Förbundet förde en tynande tillvaro fram till 1906 då det lades ner och medlemmarna övergick till SPF.
SPF förde fr.o.m. bildandet en livlig verksamhet, bl.a. togs arbetstiden och pensionsfrågan upp på dagordningen. Antalet anslutna medlemmar och lokalföreningar växte. Motsättningar fanns emellertid. 1919 anslöt sig Malmökamraterna till Malmö Arbetarkommun och förbundet yrkade då på uteslutning för Malmöavdelningen p.g.a. stadgebrott. Enligt stadgarna skulle SPF vara partipolitiskt obundet. Ombudsmötet 1920 avslog detta, men ansåg det önskvärt att lokalföreningarna inte anslöt sig till något politiskt parti. 1927 utträde Malmökamraterna ur arbetarkommunen
1920 fick förbundet en delvis ny ledning vilket orsakade missnöje bland framför allt polismän i Stockholm och Göteborg. Förbundets tidskrift och även den allmänna pressen blev plats för debatter och insändare. Förbundsledningen stod fast och uteslöt 1921 Stockholmskamraterna ur förbundet. Flera mindre föreningar och enskilda medlemmar utträdde då ur SPF. Dessa bildade 1935 Riksförbundet Svenska Städers Polismän (RSSP). Därmed existerade det mer än en riksorganisation för polismän.
Fjärdingsmännen var en annan grupp som av och till visade missnöje med SPF. Redan 1928 konstituerade missnöjda medlemmar en konkurrerande organisation Riksförbundet för Fjärdingsmän och Polismän (RfFOP). Därmed var polismännen delade i tre läger fr.o.m. 1935.
1937 tog RSSP kontakt med såväl SPF som RfFOP om gemensamma överläggningar i olika frågor. SPF ställde sig positiva medan RfFOP förhöll sig avvaktande. Det blev de första stegen mot ett samgående mellan SPF och RSSP. 1941 ägde fusionen rum. RfFOP som drogs med ett vikande medlemsantal lade ner sin verksamhet 1946 och dess lokalavdelningar och medlemmar gick över till SPF.
1940 hade SPF blivit en förhandlande organisation, genom tillkomsten av den kommunala förhandlingsrätten. 1946-1947 slöt förbundet sitt första centrala avtal. Detta gav upphov till missnöje. Särskilt från Stockholm och Göteborg kom propåer om att avtalet inte tillfredsställde lönekraven. I Göteborg beslutade Göteborgskamraterna och Göteborgspolisens Överkonstapelförening, sedan de inte ansåg sig ha fått gehör för sina krav, att utträda ur förbundet. De följdes av Stockholmskamraterna som för andra gången kom att stå utanför SPF. De fronderande föreningarna bildade Stockholms-Göteborgs polismäns centralkommitté. Sedan medlemsgrupper i bl.a. Södertälje, Uddevalla och Sundsvall anslutit sig ombildades centralkommittén till Riksförbundet Sveriges Polismän (RSP) 1955.
1958 togs de första stegen till samarbete mellan SPF och RSP bl.a. genom medverkan av LO:s ordförande Arne Geijer och landshövding Ruben Wagnsson. 1961 gick de bägge organisationerna samman.
Samtidigt seglade en stor fråga upp. Sedan lång tid hade polisen haft kommunal huvudman, även om undantag funnits som t.ex. Bodens poliskår. Inom staten tillsattes en utredning för att utreda frågan 1957 och denna avgav 1962 ett betänkande där den tillstyrkte ett förstatligande av polisväsendet. Regeringens proposition samma år godkändes av riksdagen. Detta medförde förändringar för SPF:s regionala och lokala organisation. Genom förstatligandet skulle antalet polisdistrikt minskas och därför borde en översyn av lokalföreningarnas antal och organisation göras. Nya stadgar utarbetades och antalet lokalföreningar minskades från 150 till 97. Särskilda länskommittér bilades som organ mellan förbundsledning och lokalförening.
Ytterligare en fråga av betydelse under slutet av 1950-talet var ordningsvakternas hemvist. Dessa hade inte polisutbildning, men lydde under poliskammaren i städerna och hade liknande arbetsuppgifter som polismännen. 1937 hade ordningsvakterna i Stockholm inträtt i SPF och följdes av föreningar i Göteborg, Norrköping och Örebro. I början av 1960-talet minskade emellertid medlemsantalet genom organisering i LO och efter avtal om organisationshemvist upphörde föreningarna och yrkesgruppen att tillhöra SPF. En annan yrkesgrupp, de s.k. marinpoliserna hade även de tillhört SPF. 1972 ändrades deras status och de fick titeln kompani- respektive plutonsofficer. Som sådana övergick de till Kompani- officersförbundet respektive Plutonsofficersförbundet.
SPF tilhörde såväl gamla som nya TCO och hade 1989 c:a 21 000 medlemmar. 2007 har Polisförbundet ca 22 000 medlemmar.
1.2 SPF:s förbundsordförande Gustaf Svanlundh 1903-1906 Karl Larsson 1906-1913 Johan Lager 1913-1920 Johan Levin 1920-1926 Birger Gustafsson 1926-1938 Carl Persson 1938-1946 Erik Hellberg 1946-1950 Bertil Skoglund 1950-1956 Joel Rundberg 1956-1968 Erik G. Lantz 1968-1972 Sture Wendin 1972-1979 Birger Hjert 1980-1983 Gunno Gunnmo 1983-1996 Sven-Erik Karlsson 1996-1998 Jan Karlsén 1998-
1.3 SPF:s lokalföreningar se bilaga
A Tiden 1941-1964 LF Bildad Inträde Upplöst
Stockholms stad (A-län) Kamraterna, Förening för Stockolms Polismän 1903 Polisföreningen S:t Erik, Stockholm 1942/43 Föreningen Ordningsvakter i Stockholm 1907 1937 Marinens Polisförening i Stockholm 1892 1944 Stockholmspolisens Överkonstapelfng. 1952 Stockholms Kriminalpolisförening 1905 1952 Stockholms Poliskonstapelförening 1954 1961 Stockholms Poliskommissariesällskap 1927
Stockholms län (B-län) Södertälje polisförening (A) 1920 Södertälje polisförening (B) 1962 Djursholms polisförening 1926 1957 Stockholms Länsförening 1904 Föreningen Solna Polismän 1939
Uppsala län (C-län) Polisföreningen Fyris, Uppsala 1903 Uppsala Polisbefälsförening 1939 1964 Enköpings polisförening 1921 Uppsala Läns Polisförening 1937 1964
Södermanlands län (D-län) Nyköpings polisförening 1905 Eskilstuna polisförening 1913 1964 Eskilstuna polisbefälssällskap 1934 1964 Strängnäs polisförening 1920 1964 Katrineholms polisförening 1920 Södermanlands Läns Polis- och Fjärd- ingsmannaförening 1928 1964 Nyköpings polisbefälsförening 1959 1964
Östergötlands län (E-län) Linköpings polisförening 1922 Linköpings konstapelförening 1942/43 Norrköpings polisförening 1903 Norrköpings Poliskårs Befälssällskap 1932 1964 Norrköpings Ordningsvakter 1938 1958 Västra Östergötlands Polisförening 1910 Nordöstra Östergötlands Polis- och Fjärdingsmannaförening 1916 1964 Östra Östergötlands polisförening ? ? Linköpings polisbefälsförening 1944 1964
Jönköpings län (F-län) Jönköpings polisförening 1906 Huskvarna (-Gränna) polisförening 1917 1964 Östra Jönköpings Läns polisförening 1910 1956 Sydvästra Smålands lokalavdelning/ Nässjö polisförening 1923 1964 Finnvedens polisförening ? ? Jönköpings polisbefälsförening 1941 1964 Jönköpings Läns polisförening 1946 1964 Värnamo polisförening 1949 Eksjö polisförening 1956 1964 Tranås polisförening 1956 1964
Kronobergs län (G-län) Njudungs polisförening 1931 1964 Växjö Polisförbund/Kronobergs Läns Polisförening 1904 Sunnerbo polisförening 1948 1964
Kalmar län (H-län) Kalmar polisförening 1904 Västerviks polisförening 1923 1964 Oskarshamnsortens polisförening 1920 1964 Nybro polisförening 1935 1964 Norra Kalmar Läns Polis- och Fjärdingsmannaförening/Tjusts polisförening 1928 1964 Södra Kalmar Läns Polis- och Fjärdingsmannaförening/ Mörebygdenspolisförening 1937 1964 Ölands polisförening 1935 ? Vimmerbyortens polisförening 1964 Kalmar polisbefälsförening 1956 1964
Gotlands län (I-län) Visby polisförening 1905 1964 Gotlands Läns Fjärdingsmannaförening 1934 1946 1964
Blekinge län (K-län) Karlskrona polisförening 1903 Karlskrona polisbefäl 1940 1964 Västra Blekinges polisförening 1903 Östra Blekinges polisförening 1931 1964 Ronneby polisförening 1941 Marinens polisförening, Karlskrona 1944 1945
Kristianstads län (L-län) Kristianstads polisförening 1904 1964 Kristianstads Läns Polis- och Fjärdings- mannaförening 1916 1964 Polis- och Fjärdingsmannaföreningen Österlen 1932 1964 Nordvästra Skånes Polis- och Fjärdings- mannaförening 1922 1964 Hässleholms polisförening 1942
Malmöhus län (M-län) Kamraterna, Malmö 1903 Polisföreningen Öresund, Malmö 1930 1964 Malmö polisbefälsförening 1930 Hälsingborgs polismannaförbund 1904 1945 Polisföreningen Kärnan, Hälsingborg 1920 1964 Landskrona polisförening 1898 Samarbetet, Eslöv 1920 1964 Broderskapet, Lund 1904 1964 Sydkusten, Ystad 1904 Kontinenten, Trelleborg 1923 Kullens polisförening 1939 1964 Malmöhus läns polisförening 1905 1964 Hälsingborgs polisbefälsförening 1944 1964 Landskrona polisbefälsförening 1949 1956 Ordningspolisens befälsförening, Hälsingborg 1955 1964
Hallands län (N-län) Halmstads polisförening 1906 Varbergs polisförening 1920 1964 Falkenbergs polisförening 1916 Norra Hallands polis- och fjärdingsmanna- förening 1936 1951 Södra Hallands polis- och fjärdingsmanna- förening 1937 1964 Norra Hallands polisförening 1951 1964
Göteborgs och Bohus län (O-län) Kamratskapet, Göteborg 1901 Göteborgspolisens Centralpolisförening 1918 ? Göteborgs Detektivförbund 1916 1958 Kriminalpolisens befälsförening 1932 1958 Göteborgs Ordningsvakter 1940 1956 Bohus-Älvsborgs polisförening 1923 1964 Polisföreningen Skansen, Uddevalla 1910 1964 Enigheten, Lysekil 1913 1962 Uddevalla polisförening ? ? Marinens Poliskår, Göteborg 1944 ? Mölndals polisförening 1946 1964 Norr- och Sunnervikens polisförening 1948 1964 Göteborgs ordonnanspolisförening 1952 1964 Göteborgs polisförening 1954 1961 Göteborgs Kriminalpolisförening 1958 Göteborgspolisens Överkonstapelförening 1904 1961 Göteborgs Poliskommissariesällskap 1934
Älvsborgs län (P-län) Vänersborgs polisförening 1918 1964 Borås lokalpolisförening 1904 1964 Borås Polisbefälssällskap 1937 1964 Trollhättans polisförening 1910 Alingsås polisförening 1914 Ulricehamns polisförening 1938 1964 Dalslands polisförening ? 1964 Åmåls polisförening 1943 1953 Sjuhäradsbygdens polisförening 1947 1964
Skaraborgs län (R-län) Skaraborgs läns polisförening 1904 Skövde polisförening 1931 Lidköpings polisförening 1942 Falköpings polisförening 1954
Värmlands län (S-län) Karlstads Konstapelförening 1933 1964 Karlstads Polisbefälsförening 1933 1964 Kristinehamns polisförening 1922 Värmlands polisförening 1905 1964 Arvika polisförening 1941 1942 1964
Örebro län (T-län) Örebro stads polisförening 1904 Örebro läns polis- och fjärdingsmannaförening 1912 1964 Polisföreningen Engelbrekt, Örebro 1942/43 Karlskoga polisförening 1940 Örebro Ordningsvakter 1941 ? Örebro polisbefälsförening 1942 1964
Västmanlands län (U-län) Kamraten, Västerås 1907 Västmanlands läns polisförening 1906 1964 Fagersta polisförening 1954 Salaortens polisförening 1957 Köpings polisförening ? ?
Kopparbergs län (W-län) Dalarnes polisförening 1906
Gävleborgs län (X-län) Gävle polisförening 1903 polisföreningen Kamraterna, Gävle ? 1942/43 Söderhamns polisförening 1904 Hudik, Hudiksvall 1924 1950 Gävleborgs läns polis- och fjärdingsmannaförening ? 1942/43 Gästriklands polisförening 1938 1964 Hälsinglands polisförening 1920 1964 Hudiksvalls polisförening 1956 1964
Västernorrlands län (Y-län) Västernorrlands läns polisbefälsförening 1959 1964 Härnösands polisförening 1908 Sundsvalls polismannaförening 1905 1964 Sundsvalls polisbefälsförening 1938 1964 Örnsköldsviksortens polisförening 1925 Medelpads polisförening 1917 1964 Ångermanlands polisförening 1933 1964 Kramfors polisförening 1949 Sollefteå polisförening 1955
Jämtlands län (Z-län) Jämtlands polisförening 1910 Östersunds polisförening 1951
Västerbottens län (AC-län) Umeå polisförening 1918 Skellefteå polisförening 1918 Västerbottens Södra polisförening 1946 1964
Norrbottens län (BD-län) Luleå polisförening 1913 Bodens polisförening 1920 Piteå polisförening/Södra Norrbottens polisförening 1925 Haparanda-Tornedalens polisförening 1919 1964 Malmfältens polisförening 1917 1950 Kalix polisförening 1949 Luleå polisbefälsförening 1949 1964 Kiruna polisförening 1950 Gällivare-Jokkmokks polisförening 1950 1964
Övriga SPF:s förening vid Statens Kriminal- tekniska Anstalt 1942 1952 Mellersta Sveriges Poliskommissarie- sällskap 1960 Norrlands och Dalarnas Polis- kommissariesällskap 1960 Östra Sveriges Poliskommissariesällskap 1960 Södra Sveriges Poliskommissariesällskap 1960
B Tiden fr.o.m. 1965 Stockholms Stad (A-län) A1 Kamraterna, Förening för Stockholms Polisförening A2 Stockholms Poliskommissariesällskap A3 Stockholms Kriminalpolisförening A4 Stockholmspolisens Överkonstapelförening A5 Föreningen Ordningsvakter i Stockholm (Upphörde 1968) A6 Marinens polisförening i Stockholm (upphörde 1971)
Stockholms län (B-län) B1 Föreningen Solna polismän B2 Stockholms läns polisförening (upphörde 1980) B2 Danderyds polisförening (bildad 1981) B3 Södertälje polisförening B4 Nacka polisförening (bildad 1964) B5 Roslagens polisförening (bildad 1943) B6 Handens polisförening (bildad 1981) B7 Huddinge poliförening (bildad 1981) B8 Jakobsbergs polisförening (bildad 1981) B9 Lidingö polisförening (bildad 1981) B10 Märsta polisförening (bildad 1981) B11 Sollentuna polisförening (bildad 1981) B12 Täby polisförening (bildad 1981)
Uppsala län (C-län) C1 polisföreningen Fyris, Uppsala C2 Enköpings polisförening C3 Tierps polisförening
Södermanlands län (D-län) D1 Eskilstuna-Strängnäs polisförening D2 Nyköpings polisförening D3 Katrineholms polisförening
Östergötlands län (E-län) E1 Norrköpings polisförening E2 Linköpings polisförening E3 Västra Östergötlands polisförening E4 Motala polisförening (bildad 1981)
Jönköpings län (F- län) F1 Jönköpings polisförening F2 Eksjö-Vetlanda polisförening (upphörde 1981) F2 Eksjö polisförening (bildad 1982) F3 Värnamo polisförening F4 Vetlanda polisförening (bildad 1982)
Kronobergs län (G-län) G1 Kronobergs läns polisförening G2 Ljungby polisförening G3 polisföreningen Linné, Älmhult (bildad 1977)
Kalmar län (H-län) H1 Kalmar polisförening H2 Södra Kalmar läns polisförening/Oskarshamns polisförening H3 Norra Kalmar läns polisförening
Gotlands län (I-län) I1 Gotlands polisförening
Blekinge län (K-län) K1 Karlskrona polisförening K2 Västra Blekinge polisförening K3 Ronneby polisförening K4 Marinens polisförening, Karlskrona (upphörde 1971)
Kristianstads län (L-län) L1 Kristianstads polisförening L2 Hässleholms polisförening L3 Ängelholms polisförening
Malmöhus län (M-län) M1 Kamratskapet, Malmö M2 Malmö polisbefälsförening M3 Malmö poliskommissarieförening M4 polisföreningen Kärnan, Hälsingborg M5 Lund-Eslövs polisförening (upphörde 1977) M5 Lunds polisförening (bildad 1977) M6 Landskrona polisförening M7 Ystads polisförening M8 polisföreningen Kontinenten, Trelleborg M9 Eslövs polisförening (bildad 1977)
Hallands län (N-län) N1 Halmstads polisförening N2 Varberg-Kungsbacka polisförening (upphörde 1974) N2 Varbergs polisförening (bildad 1974) N3 Falkenbergs polisförening N4 Kungsbacka polisförening (bildad 1974)
Göteborgs och Bohus län (O-län) O1 Kamraten, Göteborg O2 Göteborgs Kriminalpolisförening O2 Göteborgspolisens Överkonstapelförening O4 Göteborgs poliskommissariesällskap O5 Uddevalla-Strömstads polisförening (upphörde 1980) O5 Uddevalla polisförening (bildad 1981) O6 Mölndal-Kungälvs polisförening (upphörde 1975) O6 Mölndals polisförening (bildad 1975) O7 Marinens polisförening, Göteborg (upphörde 1971) O7 Kungälvs polisförening (bildad 1975) O8 Strömstads polisförening (bildad 1981)
Älvsborgs län (P-län) P1 Södra Älvsborgs polisförening P2 Norra Älvsborgs polisförening P3 Trollhättans polisförening P4 Alingsås polisförening P5 Vänersborgs polisförening (bildad 1979/80)
Skaraborgs län (R-län) R1 Skövde polisförening R2 Skaraborgs polisförening (upphörde 1983) R2 Lidköpings polisförening (bildad 1983) R3 Falköping-Tidaholms polisförening (upphörde 1982) R3 Falköpings polisförening (bildad 1982) R4 Tidaholms polisförening (bildad 1982) R5 Mariestads polisförening (bildad 1983) R6 Skara polisförening (bildad 1983)
Värmlands län (S-län) S1 Karlstads polisförening S2 Arvika-Säffle polisförening (upphörde 1979/80) S2 Arvika polisförening (bildad 1979/80) S3 Kristinehamns polisförening S4 Sunne-Hagfors polisförening S5 Säffle polisförening (bildad 1979/80)
Örebro län (T-län) T1 Örebro polisförening T2 Karlskoga polisförening T3 Hallsbergs polisförening T4 Lindesbergs polisförening (bildad 1965)
Västmanlands län (U-län) U1 Polisföreningen Kamraterna, Västerås U2 Köpings polisförening U3 Fagersta polisförening U4 Sala polisförening
Kopparbergs län (W-län) W1 Dalarnas polisförening (upphörde 1982) W1 Avesta polisförening (bildad 1982) W2 Mora polisförening (bildad 1982) W3 Borlänge polisförening (bildad 1982) W4 Falu polisförening (bildad 1982) W5 Ludvika polisförening (bildad 1982) W6 Malungs polisförening (bildad 1982) W7 Rättviks polisförening (bildad 1982)
Gävleborgs län (X-län) X1 Gävle polisförening X2 Norra Hälsinglands polisförening X3 Södra Hälsinglands polisförening (upphörde 1984) X3 Bollnäs polisförening (bildad 1984) X4 Sandvikens polisförening X5 Söderhamns polisförening (bildad 1984)
Västernorrlands län (Y-län) Y1 Sundsvalls polisförening Y2 Örnsköldsviks polisförening Y3 Härnösands polisförening Y4 Sollefteå polisförening Y5 Kramfors polisförening
Jämtlands län (Z-län) Z1 Jämtlands läns polisförening
Västerbottens län (AC-län) AC1 Umeå polisförening AC2 Skellefteå polisförening AC3 Södra Lapplands polisförening
Norrbottens län (BD-län) BD1 Luleå polisförening BD2 Bodens polisförening BD3 Haparanda-Kalix polisförening (upphörde 1980) BD3 Tornedalens polisförening (bildad 1981) BD4 Södra Norrbottens polisförening/Piteå-Arvidsjaur polisförening BD5 Gällivare polisförening BD6 Kiruna polisförening BD7 Kalix polisförening (bildad 1981)
Övriga: Kf1 Mellersta Sveriges poliskommissariesällskap Kf2 Norrlands och Dalarnas poliskommissariesällskap Kf3 Östra Sveriges poliskommissariesällskap Kf4 Södra Sveriges poliskommissariesällskap RPS Polisföreningen vid Rikspolisstyrelsen (bildad 1964) Pcf Polischefsföreningen (bildad 1973)
1.4 Arkivet
SPF:s arkiv är omfångsrikt, såväl volymmässigt som innehållsmässigt. De stora serierna av diarieförda och dossierlagda handlingar ger en mycket god bild av polismannens, polisväsendets och polisförbundets utveckling och historia. Även handlingar från förbundets första decennier (korrespondens m.m.) är väl bevarade.
Påpekas bör att arkivläggningen till vissa delar är svår och att arkivet även inrymmer andra arkivbildare. SPF:s studieråd, är en egen arkivbildare, men dess akter och diarium har förts samman med förbundets och därför förtecknats som egna serier. Pensionsstiftelsens handlingar finns under seriesignum Ö 2, och de handlingar som finns från förbundets olika fonder har förtecknats under seriesignum Ö 3. Handlingar från Nordiska Kriminalunionen (NKU) återfinns under signum Ö 4.
Arkivet har ordnats och förtecknats vid flera tillfällen: först 1990, sedan 1994, hösten 2001 och 2013. 2001 inordnades följande accessioner: 16/1999, 19/1999, 11/2000 och 3/2001.
Vintern 2006 inordnades ånyo handlingar i Polisförbundets arkiv. Två nya serier tillkom: serie F11 Handlingar rörande historik och jubileer och serie F12 Handlingar rörande stipendier. Serie A1b Kongressunderlag och kongresshandlingar avslutades. Kongressunderlag/handlingar förtecknas fortsättningsvis i serie A1a Kongressprotokoll med bilagor. Serierubrik E7 Övrig korrespondens ändrades till Övrig korrespondens och övriga inkomna handlingar.
Hösten 2013 förtecknades nya handlingar. Nya serier som tillkom är: E8 Handlingar rörande myndigheter och samarbetsorgan, E8a Handlingar rörande Ekobrottsmyndigheten, E8b Handlingar rörande Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen, F13 Handlingar rörande utbildning och rekrytering, F14 Handlingar rörande lönebildning, F15 Handlingar rörande arbetsförhållanden, Ö3d Yngve Braw Minnesfond, Ö3e Hildur Jonsons Minnesfond, Ö3f Svenska Bankföreningens Polisfond, Ö3g Förnyelsefonden (Rikspolisstyrelsens fondgrupp), Ö8 Handlingar rörande Polisförbundets chefsförening. Förutom de nya serierna som skapades inordnades ett flertal handlingar i redan befintliga serier. Det rör sig framför allt om protokoll och underlag till protokoll, handlingar enligt dossiéplan, pressklipp och handlingar rörande förhandlingsarbetet.
Polisförbundets fotografier, negativ och diabilder har även ordnats och förtecknats. Det rör sig om ca 5000 fotografier, exklusive diabilder. Ett urval av dessa fotografier, mellan 20-30 st, har även scannats in i bilddatabasen Alfresco där de försetts med utförlig metadata. Följande serier skapades för fotografierna: K1 Fotografier, K1a Fotografier från kongresser och möten, K1b Fotografier ordnade ämnesvis, K1c Fotografier från Polistidningen, K1d Övriga fotografier, K2 Negativ och K3 Diabilder.
1.5 Tillgänglighet Följande serier är tillståndsbelagda: A3 b, D2:2, E1, E3, F1 a, F1 b, F2, F10:15, F10:17. G4 ac, Ö3 c.
|