SVENSKA POLISFÖRBUNDET /SPF, 106
1.1 Historik
Svenska Polisförbundet (SPF) konstituerades vid ett möte i Göteborg den 7 aug. 1903. Flera
lokala polisföreningar hade bildats ute i landet vid och efter sekelskiftet; bl.a. i Landskrona 1898, Göteborg 1901 samt Malmö och Stockholm 1903. I mars 1903 utgick ett cirkulär från Göteborg om bildande av en central organisation för Sveriges polismän.
Redan 1902 hade en annan riksorganisation för polismän bildats då Sveriges Polismannaförbund konstituerades. Det begränsade emellertid sin verksamhet till mindre städer och landsbygden. Förbundet förde en tynande tillvaro fram till 1906 då det lades ner och medlemmarna övergick till SPF.
SPF förde fr.o.m. bildandet en livlig verksamhet, bl.a. togs arbetstiden och pensionsfrågan upp på dagordningen. Antalet anslutna medlemmar och lokalföreningar växte. Motsättningar fanns emellertid. 1919 anslöt sig Malmökamraterna till Malmö Arbetarkommun och förbundet yrkade
då på uteslutning för Malmöavdelningen p.g.a. stadgebrott. Enligt stadgarna skulle SPF vara partipolitiskt obundet. Ombudsmötet 1920 avslog detta, men ansåg det önskvärt att lokalföreningarna inte anslöt sig till något politiskt parti. 1927 utträde Malmökamraterna ur arbetarkommunen
1920 fick förbundet en delvis ny ledning vilket orsakade missnöje bland framför allt polismän i Stockholm och Göteborg. Förbundets tidskrift och även den allmänna pressen blev plats för debatter och insändare. Förbundsledningen stod fast och uteslöt 1921 Stockholmskamraterna ur förbundet. Flera mindre föreningar och enskilda medlemmar utträdde då ur SPF. Dessa bildade 1935 Riksförbundet Svenska Städers Polismän (RSSP). Därmed existerade det mer än en riksorganisation för polismän.
Fjärdingsmännen var en annan grupp som av och till visade missnöje med SPF. Redan 1928 konstituerade missnöjda medlemmar en konkurrerande organisation Riksförbundet för Fjärdingsmän och Polismän (RfFOP). Därmed var polismännen delade i tre läger fr.o.m. 1935.
1937 tog RSSP kontakt med såväl SPF som RfFOP om gemensamma överläggningar i olika frågor. SPF ställde sig positiva medan RfFOP förhöll sig avvaktande. Det blev de första stegen
mot ett samgående mellan SPF och RSSP. 1941 ägde fusionen rum. RfFOP som drogs med ett vikande medlemsantal lade ner sin verksamhet 1946 och dess lokalavdelningar och medlemmar
gick över till SPF.
1940 hade SPF blivit en förhandlande organisation, genom tillkomsten av den kommunala förhandlingsrätten. 1946-1947 slöt förbundet sitt första centrala avtal. Detta gav upphov till missnöje. Särskilt från Stockholm och Göteborg kom propåer om att avtalet inte tillfredsställde lönekraven. I Göteborg beslutade Göteborgskamraterna och Göteborgspolisens Överkonstapelförening, sedan de inte ansåg sig ha fått gehör för sina krav, att utträda ur
förbundet. De följdes av Stockholmskamraterna som för andra gången kom att stå utanför SPF.
De fronderande föreningarna bildade Stockholms-Göteborgs polismäns centralkommitté. Sedan medlemsgrupper i bl.a. Södertälje, Uddevalla och Sundsvall anslutit sig ombildades centralkommittén till Riksförbundet Sveriges Polismän (RSP) 1955.
1958 togs de första stegen till samarbete mellan SPF och RSP bl.a. genom medverkan av LO:s ordförande Arne Geijer och landshövding Ruben Wagnsson. 1961 gick de bägge organisationerna samman.
Samtidigt seglade en stor fråga upp. Sedan lång tid hade polisen haft kommunal huvudman, även
om undantag funnits som t.ex. Bodens poliskår. Inom staten tillsattes en utredning för att utreda frågan 1957 och denna avgav 1962 ett betänkande där den tillstyrkte ett förstatligande av polisväsendet. Regeringens proposition samma år godkändes av riksdagen. Detta medförde förändringar för SPF:s regionala och lokala organisation. Genom förstatligandet skulle antalet polisdistrikt minskas och därför borde en översyn av lokalföreningarnas antal och organisation göras. Nya stadgar utarbetades och antalet lokalföreningar minskades från 150 till 97. Särskilda länskommittér bilades som organ mellan förbundsledning och lokalförening.
Ytterligare en fråga av betydelse under slutet av 1950-talet var ordningsvakternas hemvist. Dessa hade inte polisutbildning, men lydde under poliskammaren i städerna och hade liknande arbetsuppgifter som polismännen. 1937 hade ordningsvakterna i Stockholm inträtt i SPF och
följdes av föreningar i Göteborg, Norrköping och Örebro. I början av 1960-talet minskade emellertid medlemsantalet genom organisering i LO och efter avtal om organisationshemvist upphörde föreningarna och yrkesgruppen att tillhöra SPF. En annan yrkesgrupp, de s.k. marinpoliserna hade även de tillhört SPF. 1972 ändrades deras status och de fick titeln kompani- respektive plutonsofficer. Som sådana övergick de till Kompani-
officersförbundet respektive Plutonsofficersförbundet.
SPF tilhörde såväl gamla som nya TCO och hade 1989 c:a 21 000 medlemmar. 2007 har Polisförbundet ca 22 000 medlemmar.
1.2 SPF:s förbundsordförande
Gustaf Svanlundh 1903-1906
Karl Larsson 1906-1913
Johan Lager 1913-1920
Johan Levin 1920-1926
Birger Gustafsson 1926-1938
Carl Persson 1938-1946
Erik Hellberg 1946-1950
Bertil Skoglund 1950-1956
Joel Rundberg 1956-1968
Erik G. Lantz 1968-1972
Sture Wendin 1972-1979
Birger Hjert 1980-1983
Gunno Gunnmo 1983-1996
Sven-Erik Karlsson 1996-1998
Jan Karlsén 1998-
1.3 SPF:s lokalföreningar
se bilaga
A Tiden 1941-1964
LF Bildad Inträde Upplöst
Stockholms stad (A-län)
Kamraterna, Förening för Stockolms
Polismän 1903
Polisföreningen S:t Erik, Stockholm 1942/43
Föreningen Ordningsvakter i Stockholm 1907 1937
Marinens Polisförening i Stockholm 1892 1944
Stockholmspolisens Överkonstapelfng. 1952
Stockholms Kriminalpolisförening 1905 1952
Stockholms Poliskonstapelförening 1954 1961
Stockholms Poliskommissariesällskap 1927
Stockholms län (B-län)
Södertälje polisförening (A) 1920
Södertälje polisförening (B) 1962
Djursholms polisförening 1926 1957
Stockholms Länsförening 1904
Föreningen Solna Polismän 1939
Uppsala län (C-län)
Polisföreningen Fyris, Uppsala 1903
Uppsala Polisbefälsförening 1939 1964
Enköpings polisförening 1921
Uppsala Läns Polisförening 1937 1964
Södermanlands län (D-län)
Nyköpings polisförening 1905
Eskilstuna polisförening 1913 1964
Eskilstuna polisbefälssällskap 1934 1964
Strängnäs polisförening 1920 1964
Katrineholms polisförening 1920
Södermanlands Läns Polis- och Fjärd-
ingsmannaförening 1928 1964
Nyköpings polisbefälsförening 1959 1964
Östergötlands län (E-län)
Linköpings polisförening 1922
Linköpings konstapelförening 1942/43
Norrköpings polisförening 1903
Norrköpings Poliskårs Befälssällskap 1932 1964
Norrköpings Ordningsvakter 1938 1958
Västra Östergötlands Polisförening 1910
Nordöstra Östergötlands Polis- och
Fjärdingsmannaförening 1916 1964
Östra Östergötlands polisförening ? ?
Linköpings polisbefälsförening 1944 1964
Jönköpings län (F-län)
Jönköpings polisförening 1906
Huskvarna (-Gränna) polisförening 1917 1964
Östra Jönköpings Läns polisförening 1910 1956
Sydvästra Smålands lokalavdelning/
Nässjö polisförening 1923 1964
Finnvedens polisförening ? ?
Jönköpings polisbefälsförening 1941 1964
Jönköpings Läns polisförening 1946 1964
Värnamo polisförening 1949
Eksjö polisförening 1956 1964
Tranås polisförening 1956 1964
Kronobergs län (G-län)
Njudungs polisförening 1931 1964
Växjö Polisförbund/Kronobergs Läns
Polisförening 1904
Sunnerbo polisförening 1948 1964
Kalmar län (H-län)
Kalmar polisförening 1904
Västerviks polisförening 1923 1964
Oskarshamnsortens polisförening 1920 1964
Nybro polisförening 1935 1964
Norra Kalmar Läns Polis- och
Fjärdingsmannaförening/Tjusts polisförening 1928 1964
Södra Kalmar Läns Polis- och
Fjärdingsmannaförening/
Mörebygdenspolisförening 1937 1964
Ölands polisförening 1935 ?
Vimmerbyortens polisförening 1964
Kalmar polisbefälsförening 1956 1964
Gotlands län (I-län)
Visby polisförening 1905 1964
Gotlands Läns Fjärdingsmannaförening 1934 1946 1964
Blekinge län (K-län)
Karlskrona polisförening 1903
Karlskrona polisbefäl 1940 1964
Västra Blekinges polisförening 1903
Östra Blekinges polisförening 1931 1964
Ronneby polisförening 1941
Marinens polisförening, Karlskrona 1944 1945
Kristianstads län (L-län)
Kristianstads polisförening 1904 1964
Kristianstads Läns Polis- och Fjärdings-
mannaförening 1916 1964
Polis- och Fjärdingsmannaföreningen
Österlen 1932 1964
Nordvästra Skånes Polis- och Fjärdings-
mannaförening 1922 1964
Hässleholms polisförening 1942
Malmöhus län (M-län)
Kamraterna, Malmö 1903
Polisföreningen Öresund, Malmö 1930 1964
Malmö polisbefälsförening 1930
Hälsingborgs polismannaförbund 1904 1945
Polisföreningen Kärnan, Hälsingborg 1920 1964
Landskrona polisförening 1898
Samarbetet, Eslöv 1920 1964
Broderskapet, Lund 1904 1964
Sydkusten, Ystad 1904
Kontinenten, Trelleborg 1923
Kullens polisförening 1939 1964
Malmöhus läns polisförening 1905 1964
Hälsingborgs polisbefälsförening 1944 1964
Landskrona polisbefälsförening 1949 1956
Ordningspolisens befälsförening, Hälsingborg 1955 1964
Hallands län (N-län)
Halmstads polisförening 1906
Varbergs polisförening 1920 1964
Falkenbergs polisförening 1916
Norra Hallands polis- och fjärdingsmanna-
förening 1936 1951
Södra Hallands polis- och fjärdingsmanna-
förening 1937 1964
Norra Hallands polisförening 1951 1964
Göteborgs och Bohus län (O-län)
Kamratskapet, Göteborg 1901
Göteborgspolisens Centralpolisförening 1918 ?
Göteborgs Detektivförbund 1916 1958
Kriminalpolisens befälsförening 1932 1958
Göteborgs Ordningsvakter 1940 1956
Bohus-Älvsborgs polisförening 1923 1964
Polisföreningen Skansen, Uddevalla 1910 1964
Enigheten, Lysekil 1913 1962
Uddevalla polisförening ? ?
Marinens Poliskår, Göteborg 1944 ?
Mölndals polisförening 1946 1964
Norr- och Sunnervikens polisförening 1948 1964
Göteborgs ordonnanspolisförening 1952 1964
Göteborgs polisförening 1954 1961
Göteborgs Kriminalpolisförening 1958
Göteborgspolisens Överkonstapelförening 1904 1961
Göteborgs Poliskommissariesällskap 1934
Älvsborgs län (P-län)
Vänersborgs polisförening 1918 1964
Borås lokalpolisförening 1904 1964
Borås Polisbefälssällskap 1937 1964
Trollhättans polisförening 1910
Alingsås polisförening 1914
Ulricehamns polisförening 1938 1964
Dalslands polisförening ? 1964
Åmåls polisförening 1943 1953
Sjuhäradsbygdens polisförening 1947 1964
Skaraborgs län (R-län)
Skaraborgs läns polisförening 1904
Skövde polisförening 1931
Lidköpings polisförening 1942
Falköpings polisförening 1954
Värmlands län (S-län)
Karlstads Konstapelförening 1933 1964
Karlstads Polisbefälsförening 1933 1964
Kristinehamns polisförening 1922
Värmlands polisförening 1905 1964
Arvika polisförening 1941 1942 1964
Örebro län (T-län)
Örebro stads polisförening 1904
Örebro läns polis- och
fjärdingsmannaförening 1912 1964
Polisföreningen Engelbrekt, Örebro 1942/43
Karlskoga polisförening 1940
Örebro Ordningsvakter 1941 ?
Örebro polisbefälsförening 1942 1964
Västmanlands län (U-län)
Kamraten, Västerås 1907
Västmanlands läns polisförening 1906 1964
Fagersta polisförening 1954
Salaortens polisförening 1957
Köpings polisförening ? ?
Kopparbergs län (W-län)
Dalarnes polisförening 1906
Gävleborgs län (X-län)
Gävle polisförening 1903
polisföreningen Kamraterna, Gävle ? 1942/43
Söderhamns polisförening 1904
Hudik, Hudiksvall 1924 1950
Gävleborgs läns polis- och
fjärdingsmannaförening ? 1942/43
Gästriklands polisförening 1938 1964
Hälsinglands polisförening 1920 1964
Hudiksvalls polisförening 1956 1964
Västernorrlands län (Y-län)
Västernorrlands läns polisbefälsförening 1959 1964
Härnösands polisförening 1908
Sundsvalls polismannaförening 1905 1964
Sundsvalls polisbefälsförening 1938 1964
Örnsköldsviksortens polisförening 1925
Medelpads polisförening 1917 1964
Ångermanlands polisförening 1933 1964
Kramfors polisförening 1949
Sollefteå polisförening 1955
Jämtlands län (Z-län)
Jämtlands polisförening 1910
Östersunds polisförening 1951
Västerbottens län (AC-län)
Umeå polisförening 1918
Skellefteå polisförening 1918
Västerbottens Södra polisförening 1946 1964
Norrbottens län (BD-län)
Luleå polisförening 1913
Bodens polisförening 1920
Piteå polisförening/Södra Norrbottens
polisförening 1925
Haparanda-Tornedalens polisförening 1919 1964
Malmfältens polisförening 1917 1950
Kalix polisförening 1949
Luleå polisbefälsförening 1949 1964
Kiruna polisförening 1950
Gällivare-Jokkmokks polisförening 1950 1964
Övriga
SPF:s förening vid Statens Kriminal-
tekniska Anstalt 1942 1952
Mellersta Sveriges Poliskommissarie-
sällskap 1960
Norrlands och Dalarnas Polis-
kommissariesällskap 1960
Östra Sveriges Poliskommissariesällskap 1960
Södra Sveriges Poliskommissariesällskap 1960
B Tiden fr.o.m. 1965
Stockholms Stad (A-län)
A1 Kamraterna, Förening för Stockholms Polisförening
A2 Stockholms Poliskommissariesällskap
A3 Stockholms Kriminalpolisförening
A4 Stockholmspolisens Överkonstapelförening
A5 Föreningen Ordningsvakter i Stockholm (Upphörde 1968)
A6 Marinens polisförening i Stockholm (upphörde 1971)
Stockholms län (B-län)
B1 Föreningen Solna polismän
B2 Stockholms läns polisförening (upphörde 1980)
B2 Danderyds polisförening (bildad 1981)
B3 Södertälje polisförening
B4 Nacka polisförening (bildad 1964)
B5 Roslagens polisförening (bildad 1943)
B6 Handens polisförening (bildad 1981)
B7 Huddinge poliförening (bildad 1981)
B8 Jakobsbergs polisförening (bildad 1981)
B9 Lidingö polisförening (bildad 1981)
B10 Märsta polisförening (bildad 1981)
B11 Sollentuna polisförening (bildad 1981)
B12 Täby polisförening (bildad 1981)
Uppsala län (C-län)
C1 polisföreningen Fyris, Uppsala
C2 Enköpings polisförening
C3 Tierps polisförening
Södermanlands län (D-län)
D1 Eskilstuna-Strängnäs polisförening
D2 Nyköpings polisförening
D3 Katrineholms polisförening
Östergötlands län (E-län)
E1 Norrköpings polisförening
E2 Linköpings polisförening
E3 Västra Östergötlands polisförening
E4 Motala polisförening (bildad 1981)
Jönköpings län (F- län)
F1 Jönköpings polisförening
F2 Eksjö-Vetlanda polisförening (upphörde 1981)
F2 Eksjö polisförening (bildad 1982)
F3 Värnamo polisförening
F4 Vetlanda polisförening (bildad 1982)
Kronobergs län (G-län)
G1 Kronobergs läns polisförening
G2 Ljungby polisförening
G3 polisföreningen Linné, Älmhult (bildad 1977)
Kalmar län (H-län)
H1 Kalmar polisförening
H2 Södra Kalmar läns polisförening/Oskarshamns polisförening
H3 Norra Kalmar läns polisförening
Gotlands län (I-län)
I1 Gotlands polisförening
Blekinge län (K-län)
K1 Karlskrona polisförening
K2 Västra Blekinge polisförening
K3 Ronneby polisförening
K4 Marinens polisförening, Karlskrona (upphörde 1971)
Kristianstads län (L-län)
L1 Kristianstads polisförening
L2 Hässleholms polisförening
L3 Ängelholms polisförening
Malmöhus län (M-län)
M1 Kamratskapet, Malmö
M2 Malmö polisbefälsförening
M3 Malmö poliskommissarieförening
M4 polisföreningen Kärnan, Hälsingborg
M5 Lund-Eslövs polisförening (upphörde 1977)
M5 Lunds polisförening (bildad 1977)
M6 Landskrona polisförening
M7 Ystads polisförening
M8 polisföreningen Kontinenten, Trelleborg
M9 Eslövs polisförening (bildad 1977)
Hallands län (N-län)
N1 Halmstads polisförening
N2 Varberg-Kungsbacka polisförening (upphörde 1974)
N2 Varbergs polisförening (bildad 1974)
N3 Falkenbergs polisförening
N4 Kungsbacka polisförening (bildad 1974)
Göteborgs och Bohus län (O-län)
O1 Kamraten, Göteborg
O2 Göteborgs Kriminalpolisförening
O2 Göteborgspolisens Överkonstapelförening
O4 Göteborgs poliskommissariesällskap
O5 Uddevalla-Strömstads polisförening (upphörde 1980)
O5 Uddevalla polisförening (bildad 1981)
O6 Mölndal-Kungälvs polisförening (upphörde 1975)
O6 Mölndals polisförening (bildad 1975)
O7 Marinens polisförening, Göteborg (upphörde 1971)
O7 Kungälvs polisförening (bildad 1975)
O8 Strömstads polisförening (bildad 1981)
Älvsborgs län (P-län)
P1 Södra Älvsborgs polisförening
P2 Norra Älvsborgs polisförening
P3 Trollhättans polisförening
P4 Alingsås polisförening
P5 Vänersborgs polisförening (bildad 1979/80)
Skaraborgs län (R-län)
R1 Skövde polisförening
R2 Skaraborgs polisförening (upphörde 1983)
R2 Lidköpings polisförening (bildad 1983)
R3 Falköping-Tidaholms polisförening (upphörde 1982)
R3 Falköpings polisförening (bildad 1982)
R4 Tidaholms polisförening (bildad 1982)
R5 Mariestads polisförening (bildad 1983)
R6 Skara polisförening (bildad 1983)
Värmlands län (S-län)
S1 Karlstads polisförening
S2 Arvika-Säffle polisförening (upphörde 1979/80)
S2 Arvika polisförening (bildad 1979/80)
S3 Kristinehamns polisförening
S4 Sunne-Hagfors polisförening
S5 Säffle polisförening (bildad 1979/80)
Örebro län (T-län)
T1 Örebro polisförening
T2 Karlskoga polisförening
T3 Hallsbergs polisförening
T4 Lindesbergs polisförening (bildad 1965)
Västmanlands län (U-län)
U1 Polisföreningen Kamraterna, Västerås
U2 Köpings polisförening
U3 Fagersta polisförening
U4 Sala polisförening
Kopparbergs län (W-län)
W1 Dalarnas polisförening (upphörde 1982)
W1 Avesta polisförening (bildad 1982)
W2 Mora polisförening (bildad 1982)
W3 Borlänge polisförening (bildad 1982)
W4 Falu polisförening (bildad 1982)
W5 Ludvika polisförening (bildad 1982)
W6 Malungs polisförening (bildad 1982)
W7 Rättviks polisförening (bildad 1982)
Gävleborgs län (X-län)
X1 Gävle polisförening
X2 Norra Hälsinglands polisförening
X3 Södra Hälsinglands polisförening (upphörde 1984)
X3 Bollnäs polisförening (bildad 1984)
X4 Sandvikens polisförening
X5 Söderhamns polisförening (bildad 1984)
Västernorrlands län (Y-län)
Y1 Sundsvalls polisförening
Y2 Örnsköldsviks polisförening
Y3 Härnösands polisförening
Y4 Sollefteå polisförening
Y5 Kramfors polisförening
Jämtlands län (Z-län)
Z1 Jämtlands läns polisförening
Västerbottens län (AC-län)
AC1 Umeå polisförening
AC2 Skellefteå polisförening
AC3 Södra Lapplands polisförening
Norrbottens län (BD-län)
BD1 Luleå polisförening
BD2 Bodens polisförening
BD3 Haparanda-Kalix polisförening (upphörde 1980)
BD3 Tornedalens polisförening (bildad 1981)
BD4 Södra Norrbottens polisförening/Piteå-Arvidsjaur polisförening
BD5 Gällivare polisförening
BD6 Kiruna polisförening
BD7 Kalix polisförening (bildad 1981)
Övriga:
Kf1 Mellersta Sveriges poliskommissariesällskap
Kf2 Norrlands och Dalarnas poliskommissariesällskap
Kf3 Östra Sveriges poliskommissariesällskap
Kf4 Södra Sveriges poliskommissariesällskap
RPS Polisföreningen vid Rikspolisstyrelsen (bildad 1964)
Pcf Polischefsföreningen (bildad 1973)
1.4 Arkivet
SPF:s arkiv är omfångsrikt, såväl volymmässigt som innehållsmässigt. De stora serierna av diarieförda och dossierlagda handlingar ger en mycket god bild av polismannens, polisväsendets och polisförbundets utveckling och historia. Även handlingar från förbundets första decennier (korrespondens m.m.) är väl bevarade.
Påpekas bör att arkivläggningen till vissa delar är svår och att arkivet även inrymmer andra arkivbildare. SPF:s studieråd, är en egen arkivbildare, men dess akter och diarium har förts samman med förbundets och därför förtecknats som egna serier. Pensionsstiftelsens handlingar finns under seriesignum Ö 2, och de handlingar som finns från förbundets olika fonder har förtecknats under seriesignum Ö 3. Handlingar från Nordiska Kriminalunionen (NKU) återfinns under signum Ö 4.
Arkivet har ordnats och förtecknats vid flera tillfällen: först 1990, sedan 1994, hösten 2001 och 2013. 2001 inordnades följande accessioner: 16/1999, 19/1999, 11/2000 och 3/2001.
Vintern 2006 inordnades ånyo handlingar i Polisförbundets arkiv. Två nya serier tillkom: serie F11 Handlingar rörande historik och jubileer och serie F12 Handlingar rörande stipendier. Serie A1b Kongressunderlag och kongresshandlingar avslutades. Kongressunderlag/handlingar förtecknas fortsättningsvis i serie A1a Kongressprotokoll med bilagor. Serierubrik E7 Övrig korrespondens ändrades till Övrig korrespondens och övriga inkomna handlingar.
Hösten 2013 förtecknades nya handlingar. Nya serier som tillkom är: E8 Handlingar rörande myndigheter och samarbetsorgan, E8a Handlingar rörande Ekobrottsmyndigheten, E8b Handlingar rörande Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen, F13 Handlingar rörande utbildning och rekrytering, F14 Handlingar rörande lönebildning, F15 Handlingar rörande arbetsförhållanden, Ö3d Yngve Braw Minnesfond, Ö3e Hildur Jonsons Minnesfond, Ö3f Svenska Bankföreningens Polisfond, Ö3g Förnyelsefonden (Rikspolisstyrelsens fondgrupp), Ö8 Handlingar rörande Polisförbundets chefsförening. Förutom de nya serierna som skapades inordnades ett flertal handlingar i redan befintliga serier. Det rör sig framför allt om protokoll och underlag till protokoll, handlingar enligt dossiéplan, pressklipp och handlingar rörande förhandlingsarbetet.
Polisförbundets fotografier, negativ och diabilder har även ordnats och förtecknats. Det rör sig om ca 5000 fotografier, exklusive diabilder. Ett urval av dessa fotografier, mellan 20-30 st, har även scannats in i bilddatabasen Alfresco där de försetts med utförlig metadata.
Följande serier skapades för fotografierna: K1 Fotografier, K1a Fotografier från kongresser och möten, K1b Fotografier ordnade ämnesvis, K1c Fotografier från Polistidningen, K1d Övriga fotografier,
K2 Negativ och K3 Diabilder.
1.5 Tillgänglighet
Följande serier är tillståndsbelagda:
A3 b, D2:2, E1, E3, F1 a, F1 b, F2, F10:15, F10:17. G4 ac, Ö3 c.
|