SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET/SJF
Historik
Svenska Journalistförbundet (SJF) bildades den 21 oktober 1901 under namnet Svenska Journalistföreningen (namnbytet skedde 1950). Dessförinnan bildades Publicistklubben (1874), en för hela pressen representativ organisation och Svenska Tidningsutgivareföre-ningen (TU, 1898), tidningsutgivarnas intresseorganisation. Svenska Journalistföreningen kom till stånd efter flera års diskussioner om bildandet av en organisation som skulle tillvarata journalisternas intressen. Som första mål sattes att få bestämmelser om uppsägningstider, minimilöner med ålderstillägg, semester och pension.
Först 1917 träffades överenskommelse med Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) men den betraktades av tidningsutgivarna endast som godtyckligt tillämpad rekommendation. 1923 träffades en ny överenskommelse. 1942 ersattes den av det s.k. normalkontraktet d.v.s. att ett kontrakt kunde utfärdas, med vissa villkor enligt en central överenskommelse mellan SJF och TU. 1948 års överenskommelse kom att omfatta alla till TU anslutna företag. De första kollektivavtalen slöts 1954. Idag har förbundet centrala avtal med flera olika arbetsgivarorganisationer, inklusive olika frilansavtal.
SJF är medlem i TCO sedan 1947. SJF har egen erkänd arbetslöshetskassa som inrättades 1964.Sedan 1904 ger förbundet ut tidningen Journalisten.
Nuvarande organisation
Svenska Journalistförbundet är yrkes- och fackförbund för journalister vid svenskt eller i Sverige verksamt massmedium. Som facklig organisation arbetar förbundet för sina medlemmars fackliga, ekonomiska och sociala intressen men därtill kommer ideella intressen: att slå vakt om yttrandefrihet, tryckfrihet, öppenheten i samhället och mångfalden i medierna, att värna om upphovsrätten, yrkesetiken och den journalistiska integriteten.
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vartannat år. Förbundet består av 21 distrikt som är samarbetsorgan för klubbar med sina cirka 19 000 medlemmar. Förbundets kansli ligger i Journalisternas Hus på Vasagatan 50 i Stockholm.
Arkivet
De äldsta handlingarna (protokollen) är från förbundets begynnelse, men merparten av handlingar omfattar det senaste halvseklet. Både kongress- och styrelseprotokoll är bevarade i sin helhet. De tryckta avtalen tycks vara någorlunda kompletta. Handlingar som skulle kunna belysa journalisternas situation fram till 1950-talet är fåtaliga.
Ordnande av arkivet försvårades av det faktum att handlingarna först blev ordnade efter en arkivplan upprättad 1977 som 1981 gjordes om så att samma typer av handlingar fick helt andra beteckningar. Detta är anledningen till att flera serier är konstruerade vid ordnings- och förteckningsarbetet och inte uppbyggda av arkivbildaren själv.
Handlingar rörande Yrkesetiska nämnden (YEN) får endast lämnas ut efter att förbundet kontaktats.Handlingar/ärenden i serier med personärenden i får ej heller lämnas ut utan tillstånd av förbundet, se serieanmärkningarna.
Vid 2017 års ordnings- och förteckningsarbete fördes i förekommande fall diarienummer på boxar in i Klaras arkivförteckning, i serie- och volymanmärkningar. Diarieplan finns på Gemensamma / 5_ Medlemmar / Medlemmar1.1 / Journalistförbundet /5 _ Arkiv.
Ett par befintliga serier har, 2017, fått nya rubriker och tio stycken nya serier har skapats. Serien ”SJF-Information” har fått byta namn till Intern och extern information (B3) där SJF-informationsbladen ingår och Upphovsrättsavtal har fått rubriken Upphovsrättsavtal och upphovsrättsfrågor (F1 bc). Handlingar rörande inträden har blivit Handlingar rörande inträden och medlemsärenden (F3aa). Vidare har Handlingar rörande representation inom förbundet blivit Handlingar rörande representation inom och utom förbundet (F3d). Slutligen har Handlingar rörande samarbete med andra förbund ändrats till Handlingar rörande samarbete med andra förbund och organisationer (F3 e) och Inkomna handlingar från klubbar har döpts om till Inkomna handlingar från klubbar och distrikt (F5a).
De nya serierna är:
A 5: Yrkesetiska nämndens protokoll
B 9: Anföranden och artiklar
B 10: Pressmeddelanden
E1 f: Korrespondens Yrkesetiska nämnden
F2 af: Jämställdhet (förhandlingsärenden)
F2 ag: Arbetsmiljö (förhandlingsärenden)
F2 ah: Förtroendemannalagsfrågor
F2 k: Arbetstagarkonsulter
K1: Fotografier
K2: Teckningar och illustrationer
Förbundsstyrelsens ordförande:
David Bergström 1902-1905
Valfrid Spångberg 1905-1908
Valter Bratt 1909-1912
Gustaf Berg 1912-1916
Gunnar Löwengren 1917
Otto Hellkvist 1918-1928
Sigfrid Hansson 1928-1937
Emil Jacobsson 1937-1947
Hilding Eek 1947-1948
T F Winqvist 1948-1953
Karl Gustaf Michanek 1953-1966
Bengt Wiklund 1966-1968
Sören Olofsson 1968-1971
Östen Johansson 1972-1987
Yvonne Gille 1987
Claes Leo Lindwall 1987-1995
Håkan Carlson 1995-2000
Agneta Lindblom Hulthén 2000-2011
Jonas Nordling 2011-
|