SVENSKA FOLKHÖGSKOLANS LÄRARFÖRBUND SFHL, NR 19
FÖRORD
Enligt ett cirkulär utsänt av rektor J V Johnsson, Kävesta, beslöt det allmänna svenska folkhögskolemötet 1902, att den svenska folkhögskolans centralbibliotek skulle upprättas. Detta bibliotek skulle tills vidare förvaras på Kävesta folkhögskola. I ovannämnda cirkulär meddelade rektor Jonsson folkhögskolornas föreståndare, vilka serier av tryck som förvarades på Kävesta från de olika skolorna, och bad vederbörande skolföreståndare att söka komplettera bibliotekets defekta serier av tryck från de olika skolorna.
Nyssnämnda bibliotek sköttes senare av läraren vid Kävesta folkhög-
skola Efr. Netz. Ett av rektor Einar Odhner utfärdat upprop torde ha framkallat lärarföreningens beslut att flytta biblioteket från Kävesta till "det ur kommunikationssynpunkt bättre belägna Fellingsbro". I det Odhnerska uppropet skisseras riktlinjer för utvidgning av biblioteket.
Så småningom slutade man tydligen att benämna den samling av böcker och arkivalier, som från olika håll levererats till Fellingsbro folkhögskola, för "centralbibliotek" och övergick till att använda ur arkivteknisk synpunkt felaktiga benämningen "Fellingsbroarkivet".
Hösten 1964 tog kommittén för skriftserien till folkhögskolans 100-årsjubileum upp programmet, hur man lämpligen skall göra Fellingsbrosamlingen lättillgängligare för de forskare, som var syssel- satta med att skriva folkhögskolans historia. Kommittén och lärar- föreningens styrelse beslöt att överföra den till Sigtuna och uppdrog åt undertecknad Knut Ohlsson att undersöka, hur samlingen lämpligast skulle ordnas och förtecknas, innan den placerades på Sigtunastiftelsens bibliotek.
Vid ett besök på Fellingsbro folkhögskola den 15 januari 1965, skaffade sig undertecknad en överblick av samlingen i Fellingsbro. Eftersom större delen av samlingen bestod av tryck, fann undertecknad det lämpligast, att arkivalierna sändes upp till Bollnäs folkhögskola för att ordnas och förtecknas där, innan de vidarebefordrades till Sigtuna, under det att det var lämpligare att förteckna böckerna antingen i Fellingsbro eller i Sigtuna.
Beträffande biblioteksdelen av samlingen överenskom undertecknad Ohlsson och läraren vid Fellingsbro folkhögskola Lars Adin, vilken visade samlingen och lämnade en del data om den, att Adin skulle katalogisera böckerna på platsen och samtidigt från samlingen skilja ur arkivalierna och sända dessa till Bollnäs. Ett avgörande skäl för att böckerna borde katalogiseras före transporten till Sigtuna var, att ett bra utrymme att verkställa katalogiserings- och ordningsarbete i, fanns tillgängligt intill arkivrummet på Fellingsbro folkhögskola.
Som framgår av den följande förteckningen består "arkivdelen" av Fellingsbrosamlingen huvudsakligen av handlingar, som rektorerna Herman Odhner, Einar Odhner, J V Johnsson, Hjalmar Hedén, Ali Nordgren och Johannes Boethius överlämnat till centralbiblioteket i Fellingsbro. Herman och Einar Odhners samlingar utgöres av en blandning av privatbrev (behandlande ärenden av intresse för folkhögskolan) och handlingar, vars rätta proveniens kanske vore
vederbörande folkhögskolas arkiv.
J V Johnssons samling är närmast en spillra av ett lärarföreningens (eller dess styrelses) arkiv och består av ett antal fasciklar ämnesordnade handlingar.
Större delen av Hjalmar Hedéns samling består av ett antal fasciklar, vari handlingarna är ordnade efter ämnen, men en ansenlig del av hans samling är ordnad efter proveniensprincipen. Bland de inkommande handlingar, som förekommer i hans samling, ingår en hel del skirvelser, vilka är hybrider mellan ämbetsskrivelser och privatbrev.
Från och med 1920 möter man i Fellingsbrosamlingen ett något så när komplett bestånd av arkivalier, som speglar lärarföreningens verksamhet på olika områden. Från nämnda tidpunkter har ett verkligt lärarföreningens arkiv bevarats, även om serierna företer omfattande luckor. Emedan stora luckor förekommer i de äldsta delarna av Fellingsbrosamlingens sviter, har undertecknad vid ordnings- och förteckningsarbetet avstått från att lösa upp de fasciklar, vari samlingen levererats till Bollnäs, och dela upp dess innehåll på de serier, vilka förekommer i ett arkiv, ordnat efter den s k proveniensprincipen. Däremot har ett försök gjorts att i en annan förteckning rekonstruera ett lärarföreningens arkiv, förtecknat enligt proveniensprincipen. Det bör påpekas, att ett dylikt organiskt framväxt arkiv i detta speciella fall troligen aldrig existerat under äldre tid. Ifrågavarande förteckning har här placerats efter förteckningarna över de olika delarna av Fellingsbrosamlingen och har upprättats mest för att underlätta arbete för de som skall ordna och förteckna kommande leveranser till den Svenska lärarföreningens arkiv i Sigtuna.
Knut Ohlsson
Svenska Folkhögskolans Lärarförening (SFHL) bildades 1902 i den lilla badorten Borghamn strax söder om Vadstena. Landets första folkhögskolor hade emellertid - efter de förebilder som den kände folkbildaren N F S Grundtvig givit upphov till i Danmark - inrättats redan 1868 i södra Sverige (Hvilan, Lunnevad, Önnestad). Ett antal lärarmöten såväl med deltagare enbart från de dåtida svenska folkhögskolorna som med representanter från folkhögskolorna i hela Skandinavien - hade ägt rum före SFHLs bildande. Frågan om en svensk lärarförening hade diskuterats vid dessa möten. Men det var först vid sekelskiftet som man gjorde allvar av planerna.
Den drivande kraften i samband med föreningsbildningen var Herman Odhner, son till professor Clas Odhner. Herman Odhner var sedan 1881 föreståndare (äldre rektorsbenämning) för Lunnevads folkhögskola.
Det torde vara på sin plats att redan i detta sammanhang göra klart, att SFHL vare sig vid starten eller långt in på 1960-talet varit tänkt som en arbetstagarsammanslutning i trängre mening. Naturligtvis har föreningen ända sedan 1902 verkat för bättring av medlemmarnas löne- och anställningsvillkor. Men SFHL synes i minst lika hög grad ha varit ett forum för planering, diskussion och genomföranade av pedagogisk försöksverksamhet på vuxenutbildningsområdet. Likaså har de internationella frågorna, i synnerhet SFHLs kontakter med systerorganisationer i Danmark och Norge, tagit en stor del av föreningens arbete i anspråk. Den nu föreliggande arkivförteckningen skall ses som en fortsättning och måhända vidareutveckling av det ordnings- och förteckningsarbete som fil dr Knut Ohlsson vid Bollnäs folkhögskola, på uppdrag av SFHL, utförde 1965/1966. Ohlsson synes ha haft vissa svårigheter att ordna och förteckna det äldre arkivbeståndet, den s k Fellingsbrosamlingen: samlingen av en arkivdel och en biblioteksdel som inte allltid varit så lätta att skilja från varandra. Därtill kommer att SFHLs första ordförande i stor utsträckning synes ha haft de delar av samlingen som sedan i viss utsträckning kommit att utgöra arkivdelen "på fickan". Därav de luckor i materialet som oundvikligen blivit följden och som Ohlsson redan kunnat konstatera. Några omfattande förändringar av ordningsföljden i de fasciklar som vid 1960-talets början återfanns på Fellingsbro folkhögskola gjorde Ohlsson - enligt egen utsago - ej heller. Resultatet blev ett kombinerat person- och föreningsarkiv. Fyra av de äldsta folkhögskoleledarnas samlade "papper" bildar stommen till det äldre arkivbeståndet, nämligen
1 Herman Odhner
2 Einar Odhner
3 J V Johnsson
4 Hjalmar Hedén
5 Fotografier
Fellingsbrosamlingen har sedan 1966 varit placerad i en källarlokal tillhörande Sigtunastiftelsen. Med SFHLs och Sigtunastiftelsens tillstånd har samlingen nu förflyttats till TAM.
Ett annat problem har varit de svenska folkhögskolornas årsberättelser. Dessa har av hävd skickats i ett eller flera exemplar per år till Fellingsbro/Sigtuna och därvid lagts till samlingens biblioteksdel. Jag har emellertid ordnat och förtecknat dessa, i flera fall praktiskt taget obrutna följder av årsberättelser under en särskild serie (Ö 2). Den främsta anledningen härtill är att jag - trots det synnerligen tidsödande arbete - velat göra denna unika samlig lättare åtkomlig för framtida skolhistorisk forskning.
Henrik Lindgren
Biografiska notiser
Herman Odhner. Andre lärare vid folkhögskolan i Bie 1877-1881. 1881-1915 föreståndare för Lunnevads folkhögskola. Som pensionär bosatt i Västerås gjorde Lunnevad till centrum för folkbildningsarbetet i Östergötland. Intresserad av den allmänna föreläsnings- och kursverksamhet, som han knöt till Lunnevads folkhögskola. Tillsammans med Leonard Holmström redigerade han 1884-1886 Folkhögskolebladet. Gav uppslaget till bildandet av Svenska folkhögskolans lärarförening 1902, styrelseledamot i denna från 1907 och dess ordförande 1913-1916.
Einar Odhner. Vik. ämneslärare vid Molkoms folkhögskola 1907-1909, e o lärare vid Fränsta 1909-1910, ämnesl vid Grimslöv 1910-1911 och vid Ronneby 1911-1915. Rektor för Fellingsbros folkhögskola (från dess grundande) 1915-1945. Senare bosatt i Stockholm. Statens föreläsningskonsulent 1930-1932. Sedan 1946 bibliotekarie vid Folkbildningsförbundets vandringsbibliotek. Ordförande i Örebro läns föreläsningsförbund 1924-1945. Verksam i länets allmänna bildningsförbund.
J V Johnsson. Lärare vid Önnestads folkhögskola, föreståndare vid Kävesta folkhögskola 1885-1917. Ordförande vid enskilt extra folkhögskolemöte i Stockholm 1907. Utsågs till styrelsens ordförande samma år och innehade denna post till 1913.
Hjalmar Hedén. Lärare vid Hvilan. Rektor vid Ålsta folkhögskola 1903-1908 och Molkoms folkhögskola 1908-1933. Svenska folkhögskolans lärarförenings styrelses ordförande 1916-1923.
Ali Nordgren. Lärare vid Lunnevads folkhögskola 1899-1908. Rektor för Ålsta folkhögskola 1908-1941. Ordförande i Svenska folkhögskolans lärarförening 1923-1933.
Johannes Boethius. Lärare vid Blekinge läns folkhögskola. Rektor vid Sörängens folkhögskola 1911-1943. Lärarföreningens ordförande under åren 1933-1937.
ORDFÖRANDE I SVENSKA FOLKHÖGSKOLANS
LÄRARFÖRENING
1902-1907 Teodor Holmberg, Tärna
1907-1913 J V Johnsson, Kävesta
1913-1916 Herman Odhner, Lunnevad
1916-1923 Hjalmar Hedén, Molkom
1923-1933 Ali Nordgren, Ålsta
1933-1937 Johannes Boethius, Sörängen
1937-1945 Karl Hedlund, Västerberg
1945-1949 Gillis Hammar, Birkagården
1949-1952 Allan Degerman, Åsa
1952-1955 B M Hellerstedt, Ljungskile
1955-1961 Helmer Ternblad
1961-1963 C G Lindell
1963-1966 Hilding Friman
1966-1970 Paul Terning
1970-1972 Sture Korpås
1972-1974 Karl Högemark
1974-1978 Harald Vallgårda
1978-1986 Lars Karlsson
1986- Kerstin Mustel
Svenska folkhögskolans lärarförening anslöt sig till TCO 1947.
1976 bytte föreningen namn till Svenska Folkhögskolans Lärarförbund.
Arkivet är ordnat och omförtecknat under år 1994.
Stockholm 1994-11-20
Björn Andersson
ORGANISATIONEN
SFHL:s högsta beslutande organ är ombudsmötet (bestående av 105 valda ombud), som samlas vart tredje år för att fastställa mål och riktlinjer för förbundets verksamhet samt väljer förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen är det högsta beslutande organet mellan ombudsmötena.
Den regionala organisationen omfattas av 8 distrikt över hela landet. Förtroendevalda styrelser utan kansliorganisation har ansvar för distriktens verksamhet. Distrikten anordnar ordförandekonferenser och kurser, och kan även bistå lokalavdelningar vid förhandlingar. Rektorsavdelningen består av alla SFHL:s rektorer och biträdande rektorer.
Den lokala nivån består av lokalavdelningar på varje folkhögskola (idag 150 st.). Dessa kan ha en klubb vid en utlokaliserad verksamhet. Avdelningarna ansvarar för lokala förhandlingar med arbetsgivare och har skyddsombud som verkar för en god arbetsmiljö.
ARKIVBESKRIVNING
SFHL:s arkiv har idag genom ordnings- och förteckningsarbete kompletterats till att omfatta även tiden från 1970-talet och fram till 2010. Detta har förutom att gamla serier har kompletterats också medfört att nya serier har tillkommit (B5-B7, C1, F17-F30 samt Ö5-Ö6). Material som kommer från enskilda folkhögskolor som t.ex. Lunnevad, Stensund och Ålsta har förtecknats som F-serier. Tidigare ordföranden Kerstin Mustels arkivhandlingar är förtecknade som en Ö-serie.
Specifik information om serier och hänvisningar finns på serie- och volymnivå.
Peter Wattman
arkivarie, juni 2011
|