Hem Arkivbildare
Svensk Sjuksköterskeförening, SSF
Arkiv
Sök

Svensk Sjuksköterskeförening, SSF

Arkivinstitution
Arkivinstitution TAM
Beståndskod
149
Landskod
SE
Arkivschema
Enskilda arkiv
Registreringsdatum
1900-01-01
Giltig fr om
Giltig t o m
Depåer
Serier
A1 - Årsmötes-/fullmäktigeprotokoll med bilagor
A2 - Valnämndens protokoll med bilagor
A3 - Ordföranderådets protokoll med bilagor
A4a - Centralstyrelsens protokoll med bilagor
A4b - Bilagor till Centralstyrelsens protokoll
A5 - Arbetsutskottets (AU) protokoll med bilagor
A6 - Protokoll från kanslikonferenser
A7 - Protokoll från Allmänna möten
A8 - Förtroendenämndens protokoll med bilagor
A9 - Ansvarighetsnämndens protokoll
A10aa - Utbildningskommitténs/UF/SFNIF:s protokoll
A10ab - Utbildningskommitténs arbetsutskotts- (AU) protokoll
A10b - Sociala sektionens protokoll
A10c - Redaktionskommitténs protokoll
A10d - Svenska SSN-kommitténs protokoll
A10e - ICN-kommitténs protokoll
A10f - Förhandlingsdelegationens/ Förhandlingsrådets protokoll
A10g - Ekonomiska utskottets/rådets protokoll
A10h - Lärobokskomitténs protokoll
A10i - Protokoll från kommittén för främjande av utvecklingsarbete och forskning
A11 - Protokollsregister
A12 - Minnesanteckningar från arbetsplatsträffar
B1 - Stadgar och stadgehandlingar
B2 - Verksamhetsberättelser
B3 - Yttranden
B4a - SSF:s tidskrift
B4b - "Sjuksköterskan"
B4c - SSF-Nytt
B4d - "Kårblomman"
B5 - SSF:s förlagspublikationer
B6 - Broschyrer och folders
C1 - In- och utgående diarier
C2 - Register till diariet
D1a - Medlemsmatriklar
D1b - Medlemsförteckningar
D2 - Register över artiklar i Svensk Sjukskötersketidning
D3 - Register över yttranden
D4 - Arkivförteckningar
D5 - Övriga register
E1 - Inträdesansökningar
E2 - Korrespondens med svenska organisationer
E3 - Korrespondens med myndigheter
E4a - Korrespondens med lokalavdelningar och rikssektioner
E4b - Korrespondens med sjuksköterskebyrån
E5 - Korrespondens med tidningen
E6 - Korrespondens med enskilda medlemmar
E7 - Övrig korrespondens
F1a - Diarieförda handlingar 1961-1972
F1ba - Handlingar enligt dossier Ad
F1bb - Handlingar enligt dossier Ek
F1bc - Handlingar enligt dossier Fö
F1bd - Handlingar enligt dossier Hs
F1be - Handlingar enligt dossier Pe
F1bf - Handlingar enligt dossier Su
F1bg - Handlingar enligt dossier Ut
F1bh - Handlingar enligt dossier Ör
F1c - Diarie- och dossiélagda handlingar 1991-
F2a - Handlingar rörande förhandlingar och avtal / huvudserie
F2b - Handlingar rörande förenings- och förhandlingsrätt
F2c - Handlingar rörande arbetstid och semester
F2d - Handlingar rörande reglementen och tjänsteförteckningar
F2e - Handlingar rörande konfliktfrågor
F2f - Handlingar rörande övriga förhandlingar
F3 - Handlingar rörande medbestämmandefrågor
F4 - Handlingar rörande pensioner
F5 - Handlingar rörande sjukvårdens organisation / arbetsuppgifter / arbetsförhållanden
F6a - Handlingar rörande yrkesutbildning / huvudserie
F6b - Handlingar rörande utbildningskurser
F7a - Handlingar rörande nordiskt samarbete
F7b - Handlingar rörande europeiskt samarbete
F7ca - Handlingar rörande ICN
F7cb - Handlingar rörande övrigt utomeuropeiskt samarbete
F8 - Handlingar rörande SSF:s organisation och ekonomi
F9a - Handlingar rörande SSF:s Vetenskapliga råd
F9b - Handlingar rörande Sjuksköterskornas Etiska kommitté
F10a - Handlingar rörande fackliga kurser
F10b - Handlingar rörande konferenser
F11a - Handlingar rörande projektmedel och studiestipendier
F11b - Handlingar rörande ekonomiska stödstipendier
F12a - Handlingar rörande kvalitetssäkringsprojekt
F12b - Handlingar rörande SSF:s smärtprojekt
F12c - Handlingar rörande övriga projekt
F13 - Övriga ämnesordnade handlingar
F14 - Handlingar rörande jubileum
F15 - Handlingar rörande kommunikation
F16 - Handlingar rörande ansvarighetsnämnd
G1a - Inventarieböcker
G1b - Bokslut
G2a - Huvudböcker / huvudserie
G2b - Huvudböcker; Tidskrifter för Sveriges Sjuksköterskor (TfSS)
G2c - Huvudböcker; SSA
G2d - Huvudböcker; SSF:s lotteri
G2e - Huvudböcker; kurser
G3a - Bankkonton
G3b - Reskontra över tidningsannonser
G4a - Kassaböcker; huvudserie
G4b - Kassaböcker; Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor (TfSS)
G4c - Kassaböcker; kurser
G4d - Kassaböcker; SSF:s lotteri
G4e - Kassaböcker; SSF:s bokförlag
G5a - Verifikationer; huvudserie
G5b - Verifikationer; kurser
G5c - Journalkort över resor och resekostnader
H1 - Statistik
J - Ritningar
K1 - Fotografier
K2 - Spelfilmer
K3 - Video
Ö1 - Handlingar efter enskilda personer
Ö2 - Fonder och stiftelser
Ö3 - Uppsatser rörande sjukvårdens historia
Ö4 - Pressklipp
Ö5 - Övriga handlingar

Svensk Sjuksköterskeförening, SSF

 
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF, 149

1.1 Historik

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) bildades i Stockholm vid ett möte 14 mars 1910. Deltagarna representerade ett trettiotal olika sjuksköterskeskolor i landet och till föreningens första ordförande valdes syster Emmy Lindhagen från Sophiahemmet. Det fanns flera orsaker till föreningens bildande. Bland annat ville sjuksköterskorna stärka sin yrkesställning och stimulera samhörighetskänslan genom föreningen, som skulle tjäna som samlingspunkt. Föreningen skulle vara öppen för ogifta kvinnor, som hade minst 1 1/2 års teoretisk och praktisk sjuksköterskeutbildning samt ett års tjänstgöringstid.

Bland de första frågorna som engagerade föreningen var utbildning och förutom att vara remissinstans (bl a under 1914 års sjuksköterskekommission) anordnade föreningen egna kurser från 1911. Denna uppgift kom sedemera att bli en av hörnstenarna i verksamheten och 1951 bildade föreningen Svensk Sjuksköterskeförenings institut för högre utbildning. 1958 överfördes institutet till staten och bytte då namn till Statens Institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS).

Ett annat medium för att sprida information var tidskriften "Svensk sjukskötersketidning", som startade redan 1908. Vid SSF:s bildande knöts tidningen till föreningen genom att redaktören erhöll säte i styrelsen.

1917 ändrade föreningen sitt namn till Svensk sjuksköterskeförening av 1910, men återtog sedemera det ursprungliga namnet.

Åren 1910-1933 hade SSF karaktären av en kamrat- och intresseförening för sjuksköterskor. Någon förhandlingsverksamhet eller värn om medlemmarnas ekonomiska intressen förekom inte. Mot detta höjdes efterhand opposition och 1933 genomdrevs att SSF skulle bli en verklig fackförening. Det var i samband med denna omorganisation som Bertha Wellin avgick som ordförande under tämligen dramatiska former. Stadgarna ändrades och en regional och lokal organisation bildades ute i landet. De fyra regionala organisationerna (Östergötlands Sjuksköterskeförbund, Södermanlands Sjuksköterskeförbund, Dalarnas Sjuksköterskeförbund och Stockholms läns Sjuksköterskeförbund) anslöt sig till SSF och hösten 1933 fanns det totalt 24 stycken lokalavdelningar.

Under tiden 1933-1964 kom SSF:s verksamhetsområden att öka i omfång och samarbetet med ICN (International Council of Nurses) och SSN (Sjuksköterskornas samarbete i Norden) utökades och fördjupades. Efter 1945 trädde förhandlingsverksamheten mera i förgrunden (SSF erhöll förhandlingsrätt på det privata området 1936, på det kommunala 1940). Under 1950-talet bildade man även ett antal arbetsförmedlingar ute i landet. dessa upphörde 1964. För att bättre kunna tillgodose medlemmarnas utbildning och stärka samhörigheten bildades rikssektioner, som var baserade på medlemmarnas olika typer av sjuksköterskeutbildningar. 1946 inträdde SSF i TCO.

1964/1965 bildade SSF tillsammans med Svenska Laboratorieassistentföreningen (SLF) och Medicinsk-Tekniska Assistentföreningen (MAF) Svenska Hälso- och sjukvårdens Tjänstemannaförbund (SHSTF). SHSTF fungerade till en början som förhandlingskartell, men övertog efterhand hela förhandlingsverksamheten från SSF. Nya omorganisationer genomfördes 1972/73 och 1976. År 1976 konstituerades SHSTF som en fullt fungerande organisation och övertog medlemsregistret, utredningsverksamheten gällande yrkes- och utbildningsfrågor, facklig utbildning, tidskrifter och övriga ansvarsfrågor från SSF. (1976 gick också barnmorskeförbundet med i SHSTF).

Efter förbundsbildningen 1976 inriktades SSF:s verksamhet på bevakning av specifika yrkesfrågor, utvecklingsarbete och forskning inom sjuksköterskans funktionsområde samt att företräda förbundet internationellt. Föreningen medverkade också till utveckling av sjuksköterskans grund-, specialist- och forskarutbildning. Alla sjuksköterskor var samtidigt medlemmar i både SHSTF och SSF.

SSF:s verksamhet minskade kraftigt både i landet och på riksplanet. Merparten av de föreningsaktiva sjuksköterskorna engagerade sig i SHSTF:s verksamhet och dess organisatoriska uppbyggnad. SSF:s ordförande var samtidigt ledamot i SHSTF:s förbundsstyrelse och hade således uppdrag för båda organisationerna. 1989 beslöt SSF:s fullmäktige att koncentrera arbetet på att stödja och initiera fortbildning, forskning och utvecklingsarbete, samt att sköta SSF:s fonder och fastigheter. Utgivningen av tidskriften Sjuksköterskan upphörde och medlemskapet i SSN och ICN överfördes till SHSTF. SSF:s kommittéer, arbetsgrupper och lokalavdelningar avvecklades och samtliga sektioner, förutom SSF:s laboratoriesektion, fördes över till SHSTF.

1995 bildas SSF:s Utbildningsinstitut AB, Sjuksköterskornas vetenskapliga råd och Sjuksköterskornas etiska råd. Nyhetsbrevet SSF-Nytt utkom med sitt första
nummer i december 1995. Sjuksköterskornas kvalitetsråd bildades 1997.

1999 beslutar SSF:s extra fullmäktige att alla organisatoriska band mellan SSF och Vårdförbundet skulle upphöra och därmed det samtidiga medlemskapet. Detta beslut började gälla från 1 januari 2000.

2000 års fullmäktige beslutade att SSF:s organisation skulle utökas med sektioner och nätverk. På hösten samma år invaldes de första sektionerna inom SSF.

De högsta beslutande organet, fullmäktige, bytte namn till stämma år 2002. Efter tolv år som ordförande efterträddes Anne-Marie Wohlin av Birgitta Engström 2003.


SSF:s ordförande

Emmy Lindhagen 1910-1914
Bertha Wellin 1914-1933
Elisabeth Lind 1933-1945
Gerda Höjer 1945-1960
Gerd Zetterström-Lagerwall 1960-1979
Ulrica Croné 1979-1989
Karin Olsson v.ordf. 1989-1990
Anne-Marie Wohlin 1990-2002
Birgitta Engström 2003-


Källor: Utredningen SSF i framtiden, SSF:s verksamhetsberättelser.



1.2 Arkivet

Svensk sjuksköterskeförenings arkiv är mycket omfattande, såväl till omfång som till innehåll. Serierna är, med få undantag, kompletta. Särskilt rikt är materialet från föreningens kursverksamhet och nordiska och internationella åtaganden. Arkivet ger en god bild av sjuksköterskans respektive sjukvårdens liv och utveckling under 1900-talet. Hela serien F11b "Handlingar rörande ekonomiska stödstipendier" togs tillbaka av SSF pga sekretessskäl november 2013.

I arkivet finns också privata handlingar från följande personer: Bertha Wellin (SSF:s ordförande 1914-1933), Elisabeth Lind (SSF:s ordf. 1933-1945), Kerstin Nordendahl (sjukvårdinspektris), Gerda Höjer (ordf. 1945-1950), Karin Elfversson (bl a vice ordförande 1947-1954, ordf. i SSN 1948-1952 och sekr. i SSN 1948-1952), Gunvor Stjernlöf, , Gunni Kullberg (fd. föreningssekreterare), Alice Lindström (undervisningsråd), Gerd Zetterström-Lagervall (SSF:s ordf. 1960-1979). och Ulrica Croné (ordf. 1979-1989).

Bertha Wellins, Elisabet Linds, Kerstin Nordendahls och Gerd Zetterström-Lagervalls handlingar är ordnade och förtecknade som separata personarkiv.


RIKSSEKTIONER INOM SSF

Namn Bildad Egen arkivförteckning


Rikssektionen för laboratoriesköterskor 1942-1989

Röntgensköterskesektionen av SSF 1944 x

Rikssektionen för skolsköterskor 1944

SSF:s husmoders- och föreståndarinne-
sektion/Rikssektionen för hälso- och sjuk-
vårdsadministratörer 1947 x

SSF:s pedagogiska sektion 1954-1977 x

SSF:s företagssköterske/industri-
sköterskesektion 1957

SSF:s barnmorskesektion 1957-1976

Rikssektionen för distrikssköterskor/
Socialmedicinska rikssektionen 1959 x

Rikssektionen för anestesi och intensivvård 1962

Rikssektionen för operationssköterskor 1964

SSF:s psykiatriska rikssektion/Riks-
sektionen för sjuksköterskor verksamma
inom psykiatrisk hälso- och sjukvård 1964 x

Rikssektionen för försvarets sjuksköterskor
och assistenter 1970 x

Rikssektionen för operationssjukvård 1970

Rikssektionen för långtids- och
åldringsvård 1973 x

Rikssektionen för öppen och sluten
barnavård och barnsjukvård/Rikssektionen
för barnsjuksköterskor 1974

Rikssektionen för ögonsjukvård 1975

Rikssektionen för neurokirurgiska
Sjuksköterskor och assistenter 1976

Rikssektionerna överfördes till SHSTF 1976


LOKALAVDELNINGAR INOM SSF

Namn Bildad Upphörd

Stockholms län A-B

SSF:s lokalavdelning för Stockholm 1933

SSF:s lokalavdelning för Stockholms län 1933

Uppsala län C

SSF:s lokalavdelning för Uppsala län 1933

Södermanlands län D

SSF:s lokalavdelning för Södermanlands län 1931

Östergötlands län E

SSF:s lokalavdelning för Östergötlands län 1931

Jönköpings län F

SSF:s lokalavdelning för Jönköpings län 1933

Kronobergs län G

SSF:s lokalavdelning för Kronobergs län 1933

Kalmar län H

SSF:s lokalavdelning för Kalmar 1933 1946

SSF:s lokalavdelning för norra Kalmar 1946

SSF:s lokalavdelning för södra Kalmar län 1946

SSF:s lokalavdelning för Kalmar län ?

Gotlands län I

SSF:s lokalavdelning för Gotlands län 1933

Skåne - Kristianstads och Malmöhus län L-M

SSF:s lokalavdelning för Skåne 1924 1951

SSF:s lokalavdelning för Kristianstads län 1951

SSF:s lokalavdelning för Malmöhus län 1951

Hallands län N

SSF:s lokalavdelning för Hallands län 1933

Göteborgs och Bohus län O

SSF:s lokalavdelning Göteborg med omnejd 1924 1946

SSF:s lokalavdelning för Göteborgs stad 1946 ?

SSF:s lokalavdelning för Bohuslän 1946

Älvsborgs län P

SSF:s lokalavdelning för Älvsborgs län 1933

Skaraborgs län R

SSF:s lokalavdelning för Skaraborgs län 1933

Värmlands län S

SSF:s lokalavdelning för Värmlands län 1933

Örebro län T

SSF:s lokalavdelning för Örebro län 1933

Västmanlands län U

SSF:s lokalavdelning för Västmanlands län 1933

Kopparbergs län W

SSF:s lokalavdelning för Dalarna 1920

Gävleborgs län X

SSF:s lokalavdelning för Gävleborgs län 1933

Västernorrlands län Y

Jämtlands län Z

SSF:s lokalavdelning för Jämtlands län 1933

Västerbottens län AC

SSF:s lokalavdelning för Västerbottens län 1933

Norrbottems län BD

SSF:s lokalavdelning för Norrbottens län 1933

1989/1990 avvecklades alla lokalavdelningar. De flesta är arkiverade på lokala folkrörelsearkiv.


1.3 Andra arkivbildare med anknytning till SSF

På TAM-Arkiv finns Barbro Normans personarkiv (arkvinr 700). Barbro är medlem i SSF och arkivet innehåller anteckningar från yrkeslivet.

Svensk Sjuksköterskeförening, SSF

Handlingarnas tid
1908--2003
Huvudsaklig tid
--
Förvaras av regf institution
Okänt
Reproduktion tillgänglig

Omfång
Medlem 1.5

Anmärkning

Svensk Sjuksköterskeförening, SSF